På senare tid har frågor om ras, rasism och rasifiering blivit en del avdet offentliga samtalet. En bakomliggande orsak är att Sverige sett tillbefolkningssammansättningen numera är ett av västvärldens mestheterogena och multirasiala länder. I relation till denna demografiskaförändring har olika uttryck för nationalism och rasism blivit alltmersynliga och högljudda. Den populistiska högerns åberopande ochvitalisering av olika rasistiska tankefigurer och föreställningar harbrutit in i det offentliga samtalet och fått realpolitisk betydelse.Samtidigt har frågor om ras länge varit känsliga och kontroversiella iSverige. Även inom forskarvärlden har ras länge varit omgärdat avtystnad men på senare år har denna tystnad börjat brytas. Det är dennautveckling som föreliggande antologi vill bidra till.Antologin består av tre delar, som vardera innehåller fyra bidrag. Denförsta delen, med rubriken ”Historiska perspektiv på rasforskning ochrastänkande”, består av artiklar som behandlar rastänkandets historia.I den andra delen, ”Myndigheter och institutioner”, hittas bidrag sombehandlar rasism i relation till myndighetsutövning inom bland annatakademin, teatervärlden och socialtjänsten.Den tredje och sista delen bär namnet ”Svenskhet” och behandlar olikaföreställningar om svenskhet i relation till frågor om inkludering ochexkludering, majoritet och minoritet, och medborgarskap och vithet. Denna antologi har tillkommit inom ramen för det nationella nätverketför svensk ras- och vithetsforskning som verkade mellan 2013-18. Iantologin hittas artiklar författade av Jonathan Adams, Linnéa Bruno,Leila Brännström, Magnus Dahlstedt, Yael Feiler, Erik Hansson, CordeliaHess, Tobias Hübinette, Sabina Ivenäs, Carolina Jonsson Malm, CatrinLundström, Paula Mählck, Sayaka Osanami Törngren och Andréaz Wasniowski.