Martin Högströms tredje poesibok på OEI editör heter Fängelsepalatset – en bok som, såsom dess namn antyder, framträder med avgränsningarnas och regleringarnas lika tvingande som frigörande effekter. Liksom i Högströms tidigare böcker, Transfutura (2005) och Kommande industrilandskap (2007), framhålls även i Fängelsepalatset de gränssnitt där temporala fenomen och begrepp på samma gång bryts mot och konvergerar med spatiala. I den paradoxala arkitektur som är ”fängelsets palats” blir tiden en plats och rummet ett förlopp. Bokens sammansatta flöde av infångade utsagor utgör den poesi som både är fångars viskningar, övervakares order, fängelsets murar och palatsets förgyllda salar.